Sortera nyheterna
Arkiv

Förord

Det har alltid varit naturligt för mig, att ha djur omkring mig. Många oplanerade, ”fula”, oroliga, fina och rädda m.m, men har försökt ta hand om dom.
Alla har de ett värde och berikar, de är levande, kännande, varelser, och ska behandlas därefter. Det finns de mest underbara historier om hur djur, stora och små, som hjältemodigt skyddat och hjälpt människor på olika sätt, offentligt och i det tysta.
Det är även vetenskapligt bevisat, deras positiva inverkan på oss. Som sagt, jag har haft många djur, däribland flera fina schäfrar.

Här några rader om en fantastisk vän.
                                         Anita

En liten berättelse om min käre Ragge       

Ragge


Från dagboksant, tankar och minnen

Jag älskar och värnar, om alla djur.
Men du är med mig jämt. Både i bilen,
när vi är ute på äventyr, och hemma.
Jag pratar, skrattar, och krusar dig
hela tiden, vi har en ständigt dialog,
du svarar på ditt språk och förstår precis.

När jag i ljuset från fönstret i bagageluckan,
ser din vaksamma och praktfulla
siluett när du ligger och tittar på mig, och
lägger ditt stora huvud på sned i samförstånd
är du bedårande.

Jag får ibland blickar från dig, som om du
tänkte; ”klarar hon sig nu, en stund tro?”.
Ja, du piggar verkligen upp, du har tröstat och
hjälpt mig genom så mycket.

 

Du är trygg i dig själv, och känner av alla stämningar, och är hela tiden uppmärksam om att allt är ok med. Orädd, stor vaktinstinkt, snäll m.m, en sann, pålitlig vän som aldrig sviker, jag saknar ord.
Du har ett långt, högre värde, än de flesta människor, dessutom gör du också nästan alltid som jag säger. – Men det är en fröjd att se dig i aktion.
Mycke egen vilja, kraftfull, urstark, snabb och lekfull. Du ”fäller” det mesta i din väg när du är på det humöret, men också lugn, klok och lättlärd.

När det väkt ditt intresse för din attityd är alltid; ”kan och vet bäst själv”, och du är alltid lika ”mallig”, när det är en tik i närheten då går det knappt att prata med dig. Men jag vet att du älskar mig och är kärvänlig mot allt och alla, även de gamla på äldreboendet och dina katter Sillen och Bakelsen. – Men du är också på din vakt.
Ja du Ragge, det finns mycke att säga om dig, många upplevelser och upptåg, men även tillgivenhet kärlek, visdom och torkade tårar. Du är verkligen speciell.

Din hållning är stolt, högburet huvud, kraftig nacke och kropp. Du rör dig så lätt, inga ledproblem, fysisk stark och psykiskt stabil. Det finns stunder då du ger ett mäktigt intryck, och alltid med öronen i lystringsposition. Du är en ståtlig schäfer, som fått mycket beröm och alltid väcker uppmärksamhet. En riktig tuffing som inger respekt vilket passar mig perfekt.

Överdomaren och hans team som testade din mentala och fysiska potential, bedömde att du var oerfaren, men kunde gå hur långt som helst, inom rätt område och under rätt ledning.
Tänk, så kom du till mig, vilken lycka!

Så för mig är det en självklarhet, att du min bäste vän får njuta av massage, bra mat och övrig omvårdnad osv, och att du får utlopp för din omätliga energi, spåra som du älskar bl.a, men även få lugn och ro om du ska må bra. Genom att med glädje dra in på egna behov, tid, livsstil, prylar m.m. – Men, omgivningen uppfattar dig ibland som en aning högljudd, klumpig och lite stökig, det tycker inte jag. Det märkliga är att människan kan bete sig hur som helst och vara störande, det är ofta ok, men t.ex en hund som vaktar är förfärligt för vissa. Ja, sådan är verkligheten (ingen är felfri, fastän de flesta tror att dom är det).

Du kom till oss som valp, och fick av olika anledningar inte alltid den viktiga, lugna, och konsekventa ledning som du och alla djur förtjänar.

Alltså var du tvungen att mest ”fostra” dig själv, vilket jag tycker du lyckats med ganska bra. Men jag känner ändå en sorg över att inte kunnat vara med mer och leda dig, som jag önskat.
Jag vet iallafall att jag gör mitt allra bästa, för att du ska må bra och få stimulans i livet, så när jag hör dina lugna rogivande andetag på kvällen, får jag vara nöjd.
Du förgyller mina dagar med äkta kärlek, så måtte jag få ha dig hos mig länge, den tid jag har, när mina nära och kära har sitt och inte har tid.

Jag älskar dig! – Din matte

Onsdag den 23-3-2016

Det ofattbara har hänt! Min ständige följeslagare finns inte längre……..

Att för mig sätta ord på den totala tomhet, och förtvivlan jag känner, går inte. Du var en kämpe in i det sista och ville skona mig, genom att inte visa hur dåligt du mådde.
Tårarna har tagit slut, men kvar finns ett pärlband av alla våra fina stunder, och min tacksamhet är stor över den tid vi fick.

Minnen, du också tar med dig, när du nu springer runt på evighetens ängar, glad och stark, omgiven av vänner som älskar dig. Du kommer alltid finnas med mig, ända till vi en gång möts igen.

Saknar dig
Din matte

 

Men tänk vad lite man vet

För jag har en stark känsla av att du min älskade vän, med din omtanke om att jag inte skulle vara ensam. På sätt och vis, är delaktig i att jag nu har en något oplanerad men välkommen vuxen schäferhane, som akut behövde ett nytt hem, ”samma dag?”!

Som nu självsäker ligger i Ragges bädd och hälsar mig god morgon, med undrande tillitsfulla ögon och viftande svans och sen
hoppar upp i min säng och delar en frukt                  

Hedeforsens (Janos ) Elvis

med mig. Du betyder redan
mer än jag trodde var möjligt. Så
min spontana tanke blir;
du kan vara helt lugn”.

En ny vän, en ny historia.
Anita

(P.S; trots tidigare kärleksfull
ägare kan problem uppstå.)

MINA TANKAR!

Alla djur har en ärlighet och renhet jag saknar hos människan, så att föra deras tysta talan är viktigt.
Dessa våra vänner, då de blir rätt behandlade ger så otroligt mycket tillbaka. – Men, de är inga leksaker som tex barn ska tjata sig till och oansvariga vuxna bara ge efter, för att roa sig en tid och sedan när det inte passar längre (i många fall) bara slängas ut och överges.
Hur tänker man då? Tar man hand om ett djur och problem uppstår, oavsett vad, är det inte bara att lämna bort det och tro att allt löser sig. Även om det ibland kan fungera och vara nödvändigt, så går oftast det vilsna, stackars djuret en oviss och sorglig framtid till mötes På grund av människans bekvämlighet, istället för att ta sitt ansvar och avsluta vänskapen på ett värdigt sätt. (Är nätet till exempel framtidens lösning på obekväma familjemedlemmar)?

Det är ett stort ansvar att skaffa ett djur, det fodras både tid, omtanke, intresse, arbete och pengar under lång tid, om det ska fungera. Det är heller inte djurens fel, om de inte kan uppföra sig, de blir som de blir behandlade. Men det är alltid ”dom” som får betala när något går snett.

Det finns tyvärr redan allt för många typer som inte förtjänar att äga eller ha med djur att göra, och hur vissa ynkliga kräk finner njutning i att medvetet plåga och pina oskyldiga djur, stora och små, som inte kan försvara sig och inte gjort något ont, är fullständigt avskyvärt!

Sluta med dessa sadistiska handlingar, och sök hjälp, sjukare kan man nämligen inte bli!! Ni har allt att vinna.

Detta gäller alla ansvariga som utsätter djur för plågsamt lidande, misskötsel och hjärtlös hantering. T,ex; hemska djurtransporter, cirkusar och drogade djur som i olika sammanhang ska visas upp för pengar eller nöjes skull. Stressande nöjesjakt och alla stackars djur, som får tillbringa sina liv i för små utrymmen, o.s.v,  o.s.v… i all oändlighet!

Hur orkar man se detta? Och var finns empatin i dessa situationer?
Den fantastiska lilla människan…!

Men, dessa små fega individer lär få betala, på ett eller annat sätt, förr eller senare, och få vad de förtjänar. Så alla djur blir bara värdefullare i denna vår allt mer kaotiska värld, där människan står för det mesta eländet, och där pengar, makt och egen vinning blir allt viktigare!

Ja, det finns gott om giriga, ondsinta, små, falska och avundsjuka människor och som även är bra på att framhålla sig själva. – Som utan grund finner nöje och tillfredsställelse i att åsamka både människor och djur lidande för att dölja egna svagheter, och som själva har mycket att stå till svars för.

Men som sagt; ”rättvisan kommer alltid ikapp” – Naturens lagar. Stackars satar, ta åt sig den, som ta åt sig bör!

MEN, – DET FINNS OÄNDLIGT MÅNGA GODHJÄRTANDE, GENERÖSA OCH FANTASTISKA UNDANTAG. Människor som verkligen bryr sig, och värnar om allt, levande; människor, djur och natur.

HEDER ÅT DOM, OCH ÄVEN DE, SOM ÄNDRAR SITT BETEENDE!             Anita

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *